Emeliitaah

Gör så ont inom mig.
Hjärtat har vänt sig, själen försvunnit.
Inga ord finns mer att säga.
Jag försöker stoppa känslorna, försöker dölja tårarna, försöker ge mig själv mod att gå vidare.

Har sagt allt till honom.
Har sagt hur jag känner.
Har sagt att jag inte längre kan känna denna eviga saknad och längtan efter något jag vet aldrig kommer bli mitt.
Har sagt att jag inte längre orkar.
Har sagt hur det är, att tårarna rinner från min kind varje natt, dom rinner ner av saknad, längtan, förtvivlan men framför allt av både lycklig och olycklig kärlek.. Jag klarar inte mer.

Alla ord du sa.
Jag lyssnade inte ens.
Vill inte tänka mer, vill inte gå tillbaka till något så lyckligt men ändå olyckligt, vill inte gå tillbaka till en ständig saknad och längtan, saknad och längtan som inte är mitt.
Jag vill inte.