Många ser mig som falsk, bara för jag vågar stå framför era ansikten och säga vad jag tycker och tänker. Men jag tycker snarare att det är allt annat än det jag är. Men ni får tycka vad ni vill om mig, ni får säga vad ni vill om mig. Ni får tro att jag spelar spel, ni får tro på allt ni hör, ni får tro att ni får ett bättre liv av att smutskasta andra, ni får tro att ni mår bättre av att ni smutskastar andra men tro mig. Been there and done that och man mår bättre för stunden, att kunna klandra andra för deras misstag och hur dom är som person men innerst inne vet man att man bara vill dölja sina egna fel och brister. Man vill framhävas som bättre i andras öron. Jag är så trött på att ni tror att ni är bättre än jag, för vet ni en sak? Vi är lika bra, men vi alla är på olika nivåer i livet. Jag har tagit mig ifrån skitsnack och hat, jag har tagit mig ifrån falskhet. Dock vet jag att det finns folk som är nära mig inte är dom som dom utspelar sig att vara, jag vet att dom bara är med i bilden för att gotta sig i andras liv, men även dom vet att jag känner så, att om dom mer än gärna får visa motsatsen för mig. Men ingen verkar kämpa över att visa mig motsatsen, så jag känner ingen stor lust att lägga ner någon energi på dom. Jag har mina riktiga vänner som jag verkligen litar på och som stöttar mig i livets goda och onda. Det bästa av allt är att allt jag skrivit här nu, är saker jag sagt till er i ansiktet också men som sagt. Kalla mig gärna falsk, för jag kan ta det men ni borde nog ta och läsa på innerbörden av vad falsk faktiskt betyder.