Emeliitaah

Nu har ni fått er en himla massa uppdatering ifrån min sida.

Men jag bara älskar att skriva av mig, speciellt när jag mår som jag gör.

Och visst jag har skrivit vanliga saker i inlägg också, som inte har med hur jag mår att göra, men det jag älskar med att ha blogg är att jag verkligen kan skriva om allt & inget, sen responsen som folk vill ge är inte min ensak. Vill folk hata, så hata.

Men jag kommer aldrig hata någon p.g.a vad den skriver i sin blogg.

En blogg är inte en människas liv, det kan vara en del av en människas liv.

Men man lär aldrig känna en människa till 100% via bloggen, trots att människan är ärlig i sin blogg men vi kan till exempel ta Rebecca som exempel, nu när folk sett att vi varit dryga och slängt skit på varandra, men ändå har jag aldrig hatat henne och jag som träffat henne, inte bara en gång utan flera, och som även träffat hennes vackra och underbara son Melvin vet hur hon kan misstolkas via bloggen.

Men jag har alltid diggat hennes blogg, och alltid tyckt att hon är rak på sak och hennes blogg stärkte mig hur mycket som helst, fick mig att våga stå på mig själv till en större grad än vad jag redan gjorde, men helt ärligt innan jag träffade henne första gången så var jag lite rädd.. Rädd för att få en riktig jag-vet-bäst-om-allting och jag är vackrast i världen person, som trampa ner på andra fast man inte själv vet det. Men jag hade så jävla fel om bruden, och så fort jag träffade henne fick jag istället en varm kram och massa leenden..

Förstår ni hur fel allting kan bli, hon är en sån varm & öppen person.

Men inte elak och hemsk på något sätt.

Hon säger vad hon tycker, och står för det.