Emeliitaah

Igår var en väldigt lyckad kväll.

Jag och Jojo möttes upp i Slussen vid 21.00 och drog vidare ner mot Saltsjöbanan för att möta upp Emma vid 21.10, vi tog tunnelbanan till Medborgarplatsen. Vi hade inte planerat vart vi skulle gå, men bestämde oss vid Medborgarplatsen att gå in på OJ OJ OJ.

Väl där inne så tog vi oss några glas, och började dansa sittandes lite smått.

Emma drog hem, vilket var väldigt tråkigt, men jag och Jojo gav inte upp utan vi fortsatte till Slussen och Skeppsbar för att möta upp Martin och hans kompisar.

Var riktigt trevligt, jag och Jojo började dansa och stämningen var grym trots att det luktade som ett killgym där, killarna inte har duschat på en vecka och gymmar i samma kläder. Citat ifrån Jojo, haha!

Men vi 02.40 går vi därifrån för att hinna med sista bussen hem, vi skiljs av vid Tjärhovsplan då hon går hem till sig och jag och Martin fortsatte hem till oss.

Väl hemma så har jag lite svårt att sova, vrider och vänder på mig i ungefär en timme, innan ögonen går i kors. Jag som i vanliga fall brukar vakna av att Älsklingen ringer, sov så djupt att jag inte ens vaknade av det.

Jag vaknade idag av att Mamma kom in i rummet och bara upp och hoppa, vi har bråttom.

Så var bara kliva upp, tvätta bort sminket och klä på sig, för att sen gå in en snabb vända på ICA och handla någonting att äta, eftersom det inte fanns något jag gillar hemma och därefter bege sig mot Tyresö och Noah & Lotta. Det var så himla mys att träffa dom, kändes som jag inte träffade dom på en evighet. Men vi pratade lite om vad man ville ha i julklapp och planerade in annandagen, att dom ska komma hem till oss och ha en liten minijul, precis så som jag och mina mostrar gjort ungefär varje jul, men nu på senaste år har det inte blivit av tråkigt nog, men förhoppningsvis kommer traditionen igång igen.

Det var under besöket hos Lotta & Noah som beskedet kom att Rosa hade dött, min Pappa kom dit för att först och främst träffa Noah & Lotta men också för att skjutsa hem Mamma men blev även så att han hämtade en säng ifrån Anette och tog ett babygym ifrån Lotta, som Lilja fick eftersom jag inte har köpt det än.

Men det var han som sa det eftersom vi ville veta om han hört någonting, och det kändes som att hela min värld krascha, kände hur ögonen fylldes med tårar, men kände att jag behövde vara stark, för barnen's skull & för min Pappa's skull. Jag höll in tårarna, men ville bara gråta.

Påväg hem pratade jag med Älsklingen min, men vi la på så fort jag kände att tårarna var påväg, ville inte prata med någon, ville bara vara i mina tankar, ville bara glömma denna dag.

Jag kom hem, Mamma såg på mig att det var någonting så hon tog Lilja en stund och lät mig vara. Några kusiner skrev på facebook efter att jag laddat upp min status, vi försökte trösta varandra, vi försökte få varandra att se ljuset i det hela, jag försökte få ut tårarna som sitter i kroppen men ingenting kom.

Ingenting, det känns bara som det är ett svart moln ovan för mitt huvud, som att hela världen gått under, hon var ju ljuset i mångas liv, hon var en sån fin människa.

Mitt hjärta känns tungt, känns som att hjärtat ska explodera.

Jag har lovat mig själv att låta tårarna komma när dom väl kommer.

Lovat mig själv att finnas där för Lilja och må bra för hennes skull.

Jag kan inte deppa över det här allt för länge, för hon känner av min smärta.och sorg.

Hon har förresten börjat få lite ont i örat igen, älskade prinsessan! ♥

Hoppas det går över snart och att hon inte får öroninflammation igen.

Nu på kvällen har det inte hänt något speciellt, vi alla känner av sorgen som finns i oss alla, vi försöker att ta det lugnt med känslorna, och Mamma & Pappa har gått ut ett tag, just för att inte Lilja ska känna av alla våra vibbar, känna av sorgen i oss alla, trots att hon ligger och sover.

Men nu ska jag ägna mig åt Cityville & att bara vara.