Kategori: Kärlek
Vilket fint inlägg..
Jag förstår att det är tufft, men är kärleken stark så klarar ni det. Gör bara det som är bäst för dottern din. Hon har all rätt att känna sin biologiska far, även om han inte är hennes "pappa" som uppfostrar henne osv.. Alla barn behöver både en mamma och pappa, Och att vara en riktig pappa behöver inte bara vara blodsband.
Det låter knasigt men jag har också lite sånt i familjen.. Eller ja, mycket sånt..
Min biologiska morfar har inte varit delaktig i mitt liv, bara litegrann, Min morfar som lever med min Biologiska mormor är en av 2 som har uppfostrat mig. Min mamma däremot ser en annan som sin "far" som har uppfostrat henne.. Alltså det är jätte krångligt, men det har gett mig en stor familj, och det är något jag uppskattar.
Nacka är fan andra sidan sthlm haha.. Kistabo här.. äkta förort :D
Ok. då vet jag!
Ni är faktiskt lite lika!
Bye Bye
Jo men det är bara att ni prövar er fram, tills det fungerar hyfsat.. Jag träffade min pappa enbart på söndagar nästan hela barndomen, Dock reste vi på sommrarna.
Det var alltid skoj att åka med honom och hitta på bus osv.. Han skämde bort oss på de dagarna..
Ni får hitta på en liten lösning. :D En dag i veckan eller något när hon blir lite större då da..
Bloggadress: http://catherine.nu