Emeliitaah

Var inte mycket läkaren kom med.
Men det är som vanligt då.
Han sa att han skulle ringa Ersta sjukhus och kolla vilken operation och om det blev några komplikationer redan då, fattar egentligen inte för jag har ju svaren på alla frågorna men tänker inte vara den där dåliga patienten som klagar på allt och inget.
Så ligger i min sjukhus säng och längtar tills jag kan dricka vatten, är så sjukt törstig.

Amar ringde nyss också.
Vet inte riktigt vad som sägs mellan oss för jag har så ont att jag knappt lyssnar och dessutom så känns det som att han inte bryr sig så mycket om att jag faktiskt har ont.
Han är en av dom få människorna döm faktiskt vet att jag inte gråter för ens smärtan är extrem, inte ens när jag skulle födda barn så gjorde det såhär ont, inte ens när jag krysta så gjorde det så ont som det gör nu, så hellre föder jag 100 barn än att känna den här smärtan.

Har så sjukt tråkigt.
Funderar på att ta mig ner till Pressbyrån och handla en tidning men för att vara ärlig så är det nog lika bra att avstå, då jag inte kan gå normalt och kroppen känns inte riktigt med.

Enda positiva med det här är att jag lär ju gå ner en del i vikt, ställde mig på vågen dom har här när jag gick på toa sist och så får vi de hur lång tid jag blir kvar och räkna om det gått neråt lite.

Blir massvis med blogginlägg mer än vanligt, måste vara ganska kul för er ändå men har så grymt tråkigt att det spelar liksom ingen roll.