Emeliitaah

Roligt att du kommenterar och frågar angående operationen.

Inte ofta jag får svara på frågor angående min gastric bypass operation.

I september 2009 gick jag till ungdomsmottagningen i Gullmarsplan av egentligen en helt annan anledning, men då började jag och kvinnan där prata om att jag var överviktig och jag berättade at jag visste om det här operationen och hon frågade om jag ville att hon skickade en remiss till Ersta sjukhus, och självklart ville jag det. I November 2009 fick jag brev ifrån Ersta sjukhus at dom tagit emot min remiss och att jag ska komma dit på möten för att prata.

Läkaren på Ersta sjukhus var från en början väldigt osäker på om jag skulle få operationen, men då min Mamma och flera andra som jag känner har gjort den & där har de även blivit komplikationer, så kände läkaren att jag visste vad jag gav mig in på. Han sa att väntetiden var runt ett år, men jag kunde få skriva upp mig på en lista ifall att någon avbokar.

I slutet av 2009 får jag ett brev ifrån Ersta sjukhus om att jag ska få göra operationen den 1 Februari 2010, så var bara att köpa modifast och börja mitt nya liv.

Den 1 Februari 2010 kom jag till sjukhuset och var så nervös, visste knappt vad jag gjorde där, även fast jag visste vad jag gjorde där. Jag uppdaterade facebook och bloggen. Mamma var med som ett stöd, men åkte ifrån sjukhuset under tiden jag opererades då hon ändå inte fick vara med i operationssalen.

Jag blev nersövd och vaknade upp på uppvaket vid 18.30 och då gjordes operationen vid 12.00.

Var himla kissnödig när jag vaknade så personalen på sjukhuset gick med mig till toaletten, dom frågade om jag hade ont, och om jag ville komma till avdelningen redan.

Jag svarade jag har inte ont och till avdelningen vill jag komma.

Alltså klart det kändes att någonting var gjort, men då jag har en väldigt hög smärtgräns så kändes det mest ömt för mig, kändes att jag gjort något med magen, men mer som träningsvärk för min del.

Men det är ju så olika ifrån person till person, alla känner olika.